Har varit väldigt desperat, tog kontakt med en tjej som kan få kontakt med döda djur. Tänkte att jag har inget att förlora på detta. Och detta var vad hon kom fram till.
Jag blir så ledsen när jag ser bilden på din häst. Han har gått över och var så fäst vid dig. Han har blivit riktigt rädd när han levde för något ljud av något slag och varje gång du tänker på hanns rädsla den dagen gör det ont i ditt hjärta. Denna häst är så speciell och det går inte att beskriva honom med ord. Hanns sätt att se på dig, som om du vore hanns mamma eller gud. Han var social mot andra hästar men ville så gärna bestämma över dem. Vissa människor fick inte närma sig honom för han valde själv ut vilka han ville skulle vara med honom. Han var aktiv, lite väl aktiv och kunde ibland störa och vara lite jobbig. Du saknar honom så att det gör så ont så ont. Hanns själ är med dig hela tiden. Har du sett fjädrar fall från ingenstan eller sett hästhår från ingenstans? det är han som sänder dig dem. Ibland hör du hanns tuggande högt och tydligt för han gillade att tugga på något hela tiden.
vad säger du stämmer detta in?
Och nu kommer den stora frågan ja... Stämmer detta in? Ja, allt!!!!
Han blev rädd för nått ljud, självklart. De är ju skotten. När vi skulle avliva honom. Å de går inte att beskriva med ord hur speciell han var... Å vi hade en speciell kontakt... Vi dyrkade varandra. Han valde absolut vilka han villa vara med. Och var de nån han inte gillade då fick dom veta de. Han var en överaktiv liten buse som alltid villa ha nått att göra... Å hade han inget att göra så fixade han nått att göra. Banka å slå i boxen, dra ner allt som hängde innom räckhåll :) Jag har sett fjädrar på de mest konstiga ställen som hommit dit utan förklaring. Åt ostbågar i går och då fick jag ett dun fjun i munnen. Har haft dun fjun i håret... Han tuggade alltid på nått!!! Han skulle nog gillat att vara ko, idisla lite ;)
Måste säga att de känns lättare. Lättare i sinnet... Han tyckte lika mycket om mig som jag om honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar